Uppsatsen behandlar riskbedömningen vid förvärv av noterade respektive Onoterade bolag ur investmentbolags synvinkel. Vidare undersöktes om det föreligger några skillnader beträffande specifika företagsrisker och marknadsrisker beroende på om de tilltänkta förvärven är noterade eller Onoterade bolag. Intervjuer gjordes med investmentbolagen Investor och Ratos. Investor är Sveriges största investmentbolag och investerar nästan uteslutande i noterade företag medan Ratos är ett av de mindre och har en uttalad strategi att bara äga onoterade företag. Den främsta skillnaden mellan noterade och Onoterade bolag låg i själva riskbedömningen.

Att hitta rätt i dagens snåriga förvärvsdjungel är komplicerat. Detta arbete fokuserar på de problem som möter ett förvärvande företag i den inledande fasen av förvärvsprocessen..

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i Onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet.

Bakgrund: Om tio till tolv år väntas 40 % av Sveriges 500 000 familje- och ägarledda bolag att säljas enligt en uppskattning gjord av PwC år 2012. Många små och medelstora Onoterade bolag kommer därför inom den närmaste tiden att behöva värderas inför försäljning. De modeller som används vid företagsvärderingar är i dagsläget inte  anpassade för mindre Onoterade bolag och dess företagsspecifika risker varför författarna valde att utföra studien.Syfte: Syftet med studien är att ta fram en praktiskt användbar modell för att skatta ett mindre onoterat bolags avkastningskrav. Modellen ska ta hänsyn till de företagsspecifika risker som är kopplade till mindre Onoterade bolag.Metod: Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med personer som dagligen arbetar med värdering av eller rådgivning för alternativt arbetar inom mindre bolag. Utifrån data insamlad från studiens intervjuer samt teorier kring ämnet har en praktiskt funktionell modell utformats för att stödja företagsvärderares arbete i praktiken.Slutsats: BRACE-modellen (Business Risk Adjusted Cost of Equity) består av två huvudkomponenter, en CAPM-premie som mäter marknadsrisken samt en företagsspecifik riskpremie.

Att hitta rätt i dagens snåriga förvärvsdjungel är komplicerat. Detta arbete fokuserar på de problem som möter ett förvärvande företag i den inledande fasen av förvärvsprocessen..

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ?rädda världen?. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning.För Onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska Onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Från och med 1 januari 2005 har Onoterade bolag kunnat värdera sina fastigheter enligt IAS 40. IAS 40 är en standard som kommer från den största internationella normgivare inom redovisning, IASB. IAS 40 ger företag möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Den stora skillnaden från tidigare är att man numer kan värdera till verkligt värde i stället för till anskaffningsvärde som endast är tillåten enligt årsredovisningslagen.Syftet med vår uppsats är att undersöka om de onoterade fastighetsbolagen väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Vi vill även undersöka hur insatta de är i den nya standarden och vad de har för inställning till den.För att ta reda på detta har vi läst igenom teori inom ämnet, intervjuat ett onoterat fastighetsbolag och granskat fyra slumpmässigt utvalda årsredovisningar.

Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som används när man värderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt är dessa teorier bäst lämpade för noterade företag. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats:I vilken utsträckning är finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvärderingar och hur hanteras det rent praktiskt?Syfte: Att undersöka finansanalytikers perspektiv på företagsvärdering särskilt för Onoterade bolag.Metod: Kvalitativa intervjuer med näringsliv, med frågor som formulerats efter tidigare forskning.Slutsats: Inom branschen finns ett medhåll om de flesta problem som har uppmärksammats i denna uppsats, men de har även en rad egen kritik. Många av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom området har uppmärksammat.

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur väl teorin kan förklara skuldsättningsgraden i små börsnoterade bolag. De teorier som testas är avvägningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjär regressionsanalys och de undersökta bolagen är samtliga bolag med färre än 200 anställda på tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för åtta av de tio undersökta hypoteserna och är i flera avseenden tydligare än i tidigare studier som testar onoterade små bolag eller ett bredare urval av bolag..

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka.